Dags för utmaning i Mästerkocksköket: Mysteribox med bl a hel kyckling, couscous, saffran, aprikos och yoghurt. Kul men oj, vad gör man av det? Tidspressen är hård och stressande, vad göra, vad göra…..
Eftersom jag använde bröstet i förra programmet så tänkte jag använda låren idag och på benen göra en god fond. Couscous är väl ingen favorit hos mig men jag vet att det går snabbt att koka och det är viktigt att krydda på den.
Låren är små och min tanke att fylla dem blir svårare och svårare, nu är jag ute på hal is. Fonden är för tunn och tyvärr har jag redan lagt i yoghurten, koka snabbt men ändå långsamt så såsen inte skär sig……nu går det riktigt åt pipsvängen! Såsen har skurit sig -jag kan inte server den! Får koka på den stekta kycklingen och hoppas att skyn blir ok. Kycklingen blev god och skyn också. Couscousen smaksätter jag med saffran, aprikos och zuchini -helt ok smak även om couscous konsistensen inte riktigt passar min smak. Tallriken är vacker, räddade jag upp situationen?
Men jisses, varför tog jag bort skinnet??? Vet väl också att det blir torrare då! Tappade nog totalt förståndet och det får jag betala dyrt för…stresstest!!!
Är så förtvivlat arg på mig själv för min tabbe och känner mig väldigt pressad av juryn som undrar om jag förstår allvaret när jag är så glad. Jag tror faktiskt att man presterar bäst om man känner glädje och inte fokuserar på tidspressen och att det faktiskt är tävling.
Musslor är super gott och jag vet att de inte ska koka länge, bättre underkokt än överkokta. Men jag har bara lagat musslor med skal en gång tidigare. Å hur sjutton får man så fina krutonger som Leif gjort? Ja vägen till att få en musselsoppa precis som Mannerströms känns lång.
Missar att lägga i krutonger i soppan som Mannerström gjort i orginalet, men hur stor roll spelar det? Det är ju inte ens gott med blöta krutonger! När alla är så duktiga så är de även på de små misstagen man åker ut och hem, ska det redan vara slut just när det roliga börjat….åhh vad hopplöst det känns….. så här blir min:
Smaken är god orolig för att det är för lite salt, soppan är för tunn, men är hyfsat nöjd med min musselsoppa, moule mariniere
Anders W är uppvuxen på musselsoppa så han känns säker. Hanna och jag är förtvivlade! Stina är också orolig. Alla försöker trösta oss! Innan jag hunnit samla ihop mig själv ska jag in till juryn, hemskt vill inte gärna visa min svaghet inför dessa järnherrar. Ja hela känslopaket på utsidan, åh alla känslor på en och samma gång…..Jag ÄLSKAR ju mat!
Andras olycka blir min lycka känns jobbigt. Dubbel glädje eller delad sorg är så mycket lättare. Jag är kvar då Hanna gjort ett större misstag än mig denna gång.
Ja, nu ska jag samla ihop mig och ladda inför nästa program. Jag vet att jag kan, nu får jag sluta att göra mina små misstag….håll tummarna!